Ägget

Jag, Fiona och Badr.

De goda människorna på "Hanban", den institution som ger mig och mina klasskamrater våra stipendiepengar, var här om veckan vänliga nog att ge oss gratisbiljetter till Ägget, eller "National Center for Performing Arts", som det egentligen heter. Anledningen till att det ofta kallas Ägget är att det ser ut som just ett sådant, halvt nedsjunket i marken. Det ser ganska märkligt ut där det ligger alldeles väster om Himmelska Fridens Torg. Passar inte alls in i stadsbilden.

Men inuti är det grymt tjusigt! Stort och luftigt, format som en sfär, med organiska och varma färger. Det var verkligen imponerande, och ändrade min från början ganska negativa inställning till byggnaden, som jag tidigare endast sett från utsidan.

Det är vanligtvis jäkligt dyrt att gå dit, så det var riktigt nice att få sig en gratisbiljett. Föreställningen i sig var kanske ingen höjdare: Harlem nånting nånting Singers. De sjöng en massa traditionell amerikansk musik med vikt på den svarta musiktraditionen. Ofta var det lite musikaligt, och ofta blev det ganska konstigt när de försökte skapa någon slags stämning av att vara i det cola fattiga svarta Harlem, när man i själva verket var i en flådig konsertlokal med en rakryggad kinesisk publik som klappar på ettan.

Men det var jäkligt kul att komma dit och få se arkitekturen, och jag hoppas att jag någon gång får fler gratisbiljetter dit. Hanban's stipendiepengar må vara ett gott bidrag till kassan, men några biljetter till Ägget räcker pengarna inte till...

Lärare Mi

Bilder från en minilektion som jag höll! Haha... Det var ungefär som det ser ut, förvirrat men rätt kul.

Kalle Anka

Min amerikanske kompis Fiona blev väldigt förundrad över svenska jultraditioner efter att ha sprungit på den här artikeln:
http://www.slate.com/id/2239252/pagenum/all/#p2

God jul!

Hoppas ni alla får en riktigt fin jul.

Holy, Holy, Holy

Hembiljetten för vintern är bokad!
På kvällen den 14 Januari landar jag i Sverige, och sedan är jag hemma fram till den 22 Februari. Ser fram emot ett lite längre Sverigebesök den här gången!

Min galna pluggperiod här börjar så smått lida mot sitt slut. De senaste veckorna har bestått i uppsattsskrivande, studerande av hur människor lär sig andraspråk, att hålla i simulerade lektioner, samt det vanliga kinesiskapluggandet. Idag höll jag i den sista lektionen och lämnade in den sista uppsatsen. Nu återstår bara att skriva en lektionsplan och att skriva en sluttenta i kinesiska.

Det är svårt att komma i någon slags julstämning här i fjärran östern. Köpcenter och en del andra allmänna platser må vara dekorerade i glitter och med tomtar och granar, och i min lägenhet må det finnas såväl glögg och pepparkakor som ljusstake och julstjärna, men det blir ändå bara inte rätt... Kina och jul hör väl helt enkelt inte ihop. Men mer än något annat, så känns det klarare än någonsin för mig att julen är en familjehögtid, och det ända sättet att fira den på är med familjen. På torsdag ska vi i alla fall fira så gott det går hemma hos Fernanda och Peng Bo med något slags juligt knytkalas, och det blir nog bra på sitt sätt.

För övrigt blåser man nästan bort i de kalla nordanvindarna som dragit genom Peking den senaste tiden.

Konstig upptäckt

Idag när jag gick igenom anteckningsblocket som jag använt den senaste tiden i skolan, så hittade jag följande anteckning på en för övrigt tom sida i anteckningsboken:

"hur kan en liten påse som är så liten innehålla så mycket ätbart?"

Jag har verkligen inget som helst minne av att ha skrivit denna mening, och jag har ingen aning om varför den står där. Haha, jag tror nästan att jag måste ha skrivit i sömnen eller något...

För övrigt får jag lov att be om ursäkt för bristen på aktivitet här på bloggen på senare. Jag har haft galet mycket att göra, och har det fortfarande, men efter nästa vecka borde det börja lugna ner sig.

Direktöversättning

Hahaha, jag gillar verkligen den här, inte helt lättbegripliga, engelskan:

http://www.cityweekend.com.cn/beijing/events/56762/

Men Jianghu Bar är i övrigt ett riktigt trevligt ställe bland hutongerna i området runt trumtornet.

Blogg på kinesiska

Jag har tänkt ganska länge att det vore en god idé att starta en blogg på kinesiska för att öva mitt skrivande, och där även kunna få kommentarer av mina kinesiska vänner om saker jag skriver fel eller skulle kunna förbättra.

Nu har jag gjort det:
http://syzbj.blogbus.com

11月11日

Idag, den 11/11, är det "stå i kö-dagen" här i Kina. Varför just idag? Jo, för att siffran "1" liknar ett rakt led. 11/11. Du fattar.

Kineser bryr sig vanligtvis inte mycket om turordning och organiserade kösystem, och jag har hittills inte heller sett några tecken på att det skulle vara annorlunda idag...

Rapport från kaffeknarkande trött student

Jag börjar bli sjukt trött på alla obekvämligheter med att använda internet i det här landet och har därför bestämt mig för att skaffa en betaltjänst för att kringgå det hela. Det handlar i stort sett om att man betalar typ 50 dollar om året för att koppla upp sig mot en server utanför Kina och därigenom kringgå internetcensuren i landet. Det känns helt klart värt pengarna. Min vän Fiona använder tjänsten och har inga problem alls.

Men jag går fortfarande och väntar på pengar både från CSN och Hanban, som har hand om det kinesiska stipendiet jag ska få, så innan jag fått de pengarna blir det inga investeringar av något slag. Det är så jäkla kasst egentligen: Terminen började för typ 2 månader sedan, och jag har fortfarande inte fått stipendiepengarna...


Haha! Fan vad sjukt! Precis som jag skrivit klart föregående stycke får jag följande sms av Guo Weiren - klassens "Class monitor":

"Goda nyheter! Goda nyheter! Pengarna har äntligen kommit!!!!"

Yes! Slut på femkronorsnudeldieten!

Jag skulle egentligen skriva ett inlägg om hur den isande vinterkylan har kommit till stan, dagens kassa studiebesök, och om en konstigt arty farty-fest jag var på i helgen, men nu blev jag så peppad att jag inte riktigt kan koncentrera mig längre! Måste ut och konsumera! Ja!

Halloween

22:06 What are you guys doing?
22:09 Going to sanlitun in a couple of minutes!
22:58 Where are you going??
23:00 Suck in traffic!
   going to tun, you wherme?
23:01 TUN?!!!??? Bu hao (=inte bra) you're going to get scratched with faaaake naaaailzz!!!
23:05 Where are you MIKALA?
23:06 ShuangJing. Who are you with?
23:08 EVERYONE! Come!
23:11 It's physically impossible for everyone to be with you... I don't want to go to tun. Wo bu ai Tun!!! (=jag gillar inte Tun!!!)
23:37Are you really tun'ing?? Tell me if you go somewhere else..
00:49 We're tun'ing and it's so gay!
00:52 Hahahaha.. are you going somewhere slese??
03:00 COMF!
08:40 At 3am you sent me a message that said, 'COMF!' I am still laughing... But mostly b/c I didn't get sucked into the Tun hellhole..

notch09

http://www.notch09.com/

Norden invaderar Kina igen! Den här gången med design och elektronisk musik eller musik åt det märkligare hållet. Andreas Tilliander och Fontän från Sverige kommer hit och spelar. Och det är gratis!

Ny lya

Igår skrev jag kontrakt på en ny lägenhet! Mitt nya hem ligger i Sìhuì 四惠, vilket ligger precis mitt i mellan Communication University of China, där jag pluggar, och Guó Mào/Dà Wàng lù där jag jobbar. Tunnelbanestationen Sìhuì east är ändstation på linje 1 österut, och när man kommer ut ur stationen ser man min byggnad direkt och är där på två minuter. Riktigt bekvämt kommunikationsmässigt med andra ord.
Lägenheten ligger på sjunde våningen, är välskött och rätt smakfullt inredd. En riktigt nice sak är den inglasade lilla balkongen, där de de har ställt ut en fåtölj, vilket gör det riktigt mysigt att sitta där ute.

För övrigt börjar det bli jäkligt kallt i Peking, och igår kändes det som att hela staden skulle blåsa sönder. Dags alltså att återgå till den kutryggiga vinterposen.

Tillbaks

När jag i måndags kom tillbaka till mitt studentrum, som jag delar med en ung koreansk pojkspoling, upptäckte jag att det medans jag var borta hade flyttat in en snubbe i rummet och sovit i min säng. I mina lakan. Det var pojkspolingens koreanska kompis som hade flyttat in, och som när han såg mig fick väldigt bråttom att få på sig kläder och plocka ihop sina grejer och springa där ifrån. Trodde väl jag skulle komma hem lite senare. Det hela såg väldigt gay ut... Vem vet. Jävligt irriterande var det i alla fall.

Här om dagen när jag kom hem hade min rumskompis tänt ett ljus, placerat det under sina upphängda nytvättade kläder, som han antagligen ville skulle torka lite snabbare, och sedan bara lämnat rummet. Och så kom han aldrig tillbaka den natten. Hur jävla dum i huvudet får man vara? Är det för att man inte firar jul i Korea som han aldrig behövt förstå det här med levande ljus och brandfara?

Förutom att han är helt puckad så har han heller inte någon som helst respekt för folk i sin omgivning och fimpar utan kval sina cigaretter på toalettgolvet, kommer hem 3 på natten och sätter sig och pratar i telefon när man ligger och sover bredvid, lämnar rummet med lamporna tända och fönstret öppet så att stället blir helt fullt med mygg, lämnar papperskorg och toalettrullar inne i duschen medan han duschar mm.

Allt detta har lett till åtminstone 3 saker:

1. Jag är ute väldigt mycket och tillbringar mycket tid på kaféer med mina böcker.

2. Jag har med betydligt större iver än tidigare börjat leta ny lägenhet.

3. Koreaner är inte längre min favvo-nationalitet.

Andra dagen

Idag hade jag först lektionen "Kineiska tecken och att lära ut kinesika tecken", vilken hölls i av Lärare Li som jag känner sedan tidigare. Vi pratade lite om tecknens ca 6000 år långa historia. Intressant och inte så svårt att hänga med på.

Den andra lektionen, "Avancerad kinesiska", var inte så svår som jag hade fruktat, även om det gick med en jäkla fart. Jag kommer dessutom ha ca 70 nya ord i veckan, viket är ungefär dubbla vad jag är van vid... Men svårighetsgraden känns ändå som att den passar mig.

Allt som allt känns det hela än så länge jäkligt kul och utmanande.

Mikala

Min kompis Mikala är medverkar i ett reportage om att som utlänning få jobb i Kina.

Läs här.

Slut i skallen

Jag hade de första lektionerna idag. Det är första gången jag använder kinesiskan för att plugga någonting annat än just kinesiska. Det var svårt men jäkligt kul.

På första lektionen, som heter någonting i stil med "Överblick över det samtida Kina", hade jag en lärare från södra Kina vars dialekt var så stark att jag knappt fattade ett ord av vad han sa. Som tur var skulle han maila ut powerpointen, så det löser sig nog. Och ännu bättre: Han ska bara ha typ 3 lektioner med oss. Hoppas nästa lärare talar rikskinesiska.

Andra lektionen, "Att lära ut kinesiska som andra språk", var däremot lättare att hänga med i, även om hjärnan konstant gick på högvarv. Jag var helt slut efteråt. Lärare Xiao var rolig och märkbart passionerat intresserad för ämnet. Hans idol är Noam Chomsky, som han ser upp till "mer än både Karl Marx och Mao Zedong".

Succé!

Jaaaaa!

Fick precis veta att jag kan byta tillbaka till CUC!

Nu måste jag åka dit fort som fasiken och skriva in mig. Lektioner på måndag.

Yes!

Inför the big six o

Idag kan man vänta sig kaos i Peking, då det är repetitioner inför firandet av 60-årsdagen av Folkrepubliken Kina, vilken äger rum den 1 oktober. Alla tunnelbanestationer på södra delen av linje två (den runda) och alla stationer på övriga linjer innanför linje två kommer att vara avstängda från klockan 3 i eftermiddag. Bussrutterna kommer även vara begränsade i innerstan.

Folk som bor eller jobbar längs Dawang lu, Jianguomen dajie och Guanghua lu har blivit uppmanade att hålla affärer stängda, inte stå och titta ut genom fönstren (!) eller samlas längs gatorna och titta från och med klockan 13.00. Fönstren måste vara stängda. Folk som bor på de här gatorna kommer inte ha möjlighet att gå ut eller in ur sina bostäder mellan 13.00 och 19.30 ikväll.

Det är dessutom förbjudet att flyga drakar eller duvor.

Enligt min engelskaelev, som jobbar vid Guomao, som ligger i det drabbade området, ska de köra omkring med tanks där borta idag. Enligt statliga nyhetsbyrån Xinhua kommer 52 nya typer av militära vapensystem att visas upp under paraden den 1 oktober. Fläskigt.

Jag antar att jag håller mig hemma då... Hade först tänkt att gå och kolla på Wu Fei & Xiao He ikväll, men det känns lite omständigt plötsligt.

Bandat från turnén

Reportage som Fernanda gjorde för www.bsideschina.com om vår första spelning i Peking och allt trubbel som omgärdade den:

BsidesChina är en sida startad av Fernanda som handlar om kultur i Kina, framförallt musik och konst.

Så här snabbt kan det gå när man är peppad på att spela med fulltaligt friskt band för första gången på turnén:

Om de inbäddade videorna inte funkar, kolla på nedanstående adresser:

http://v.youku.com/v_show/id_XMTEyMjEwOTM2.html

http://v.youku.com/v_show/id_XMTE5NjcxMjg4.html

Fortsatt puckat

Jag kämpar för att komma tillbaks till Communication University of China (CUC). Det verkar vara omöjligt för mig att läsa programmet på Renmin University i Peking, och jag är fortfarande inte så pigg på att flytta till Suzhou. Så då återstår endast att byta universitet.

CUC verkar vara villiga att ta emot mig, men det är inte riktigt så enkelt att de bara behöver acceptera. Renmin University har redan fått pengar för att jag ska studera här, så jag måste försöka få dem att föra över de pengarna till CUC. Enligt min logik borde detta inte vara en allt för svår sak - jag antar att det händer ofta att studenter t.ex. hoppar av sin studier, och univesitet tvingas betala tillbaka pengar - men det svåra tycks vara att få någon att ägna tid åt mitt problem. Folk säger hela tiden att jag ska prata med någon annan.

Men jag kämpar på. Jag måste få det här att funka, annars vet jag inte alls vad jag ska göra.

Puckouniversitet

Så här kan det gå till i Kina:

Ända sedan jag om hit till Renmin University - ett utav de allra bästa universiteten i Kina - har det varit väldigt svårt att få information om mina studier, typ när mina lektioner börjar, vad jag ska läsa för kurser osv. Ingen har tyckts veta någonting, och alla har sagt åt mig att jag ska prata med någon annan.

Igår fick jag tag på en lärare som var villig att kolla upp saker och ting, och hon bad att få återkomma när hon fick tag på information. Idag ringde hon och informerade mig att mina lektioner kommer att hållas på universitetets avdelning i Suzhou.

Suzhou ligger ungerfär en halvtimme med tåg ifrån Shanghai, och 11,5 timmar med tåg från Peking. Vad fan!

Det här känns som rätt viktig information som man kan tycka att jag borde blivit informerad om lite tidigare! Typ när jag sökte programmet!

Efter att förvirrat fastnat i något slags "men... men... eh... men..."-mummel i några minuter, så fick jag tillslut förståndet tillbaks, typ, och informerade henne att jag absolut inte tänkte flytta till Suzhou och att de borde ha informerat mig om detta tidigare. Hon tycktes ha viss förståelse för min frustration och sa att hon skulle tala med några lärare om hur vi skulle lösa det här.

Men hur ska de kunna lösa det här?

Som jag ser det finns det två lösningar för mig:

1. Att de lyckas lösa det så att jag kan läsa programmets kurser här på universitetet i Peking,

2. att jag kan byta tillbaka till mitt gamla universitet och läsa programmet där i stället.

Om inget av detta funkar så vete fan vad jag ska göra.

Hur kan de ge mig ett studentrum på universitetet i Peking om jag inte ska plugga här!? Hur kan de be mig att skriva in mig här om jag inte ska plugga här!?

Tur i alla fall att jag inte hann hitta någon ny lägenhet här i omrdet och betalat en massa hyra.

Arty party spelning

Simatai Zipline

Att flytta hemifrån

Sista natten i Dingfuzhuang. Jag har bott här i ett och ett halvt år nu, och har blivit känslomässigt knuten till stället. Jag kan alla bakgator, vet vart man får de bästa dumplingsen, bästa kaffet, billigaste ölen, bästa hot potten osv. Jag älskar promenaden till skolan då man går förbi taiqi-killen, badmintongänget, och tanterna som gör morgongymnastik tillsammans. Att gå längs Dingfuzhuang Beijie en tidig söndagmorgon på vintern, då ångan från baozi-försäljarna stiger upp genom den kalla torra vinterluften och målar en bild som påminner mig om hur jag första gången kom till Peking en kall vinter för tre år sedan med Transsibiriska järnvägen. Min gård där pensionärerna sitter och spelar brädspel dagarna i ända eller leker med sina barnbarn. Min
fruktförsäljare, vars frukt faktiskt inte är så bra, men som är så snäll att jag inte har hjärta att gå till någon annan och köpa frukt. Och så tusen andra små saker.

Men Dingfuzhuang är ändå inte vad det brukade vara. Alla mina vänner har flyttat här i från nu. Åsa, Allan, Fernanda, Chris, Mikala, Tabea, Vicky, och även Guo Wei flyttar snart. Bara en person kvar... Om än en väldigt viktig sådan.

Alla saker är nu ute ur lägenheten och flyttade till mitt nya, temporära, hem på universitetet och till Fernandas lägenhet, som jag fick lov att använda som tillfälligt förvaringsutrymme. Ska träffa min hyresvärd här imorgon förmiddag och kommer därför ändå att sova här i natt för sista gången. Det är helt tomt och det känns lite konstigt.

Imorgon börjar projektet att göra sig bekant med ett nytt område, och att hitta nya bra restauranger och mysiga bakgator. Och att lära känna en koreansk rumskompis. Det kan nog bli lite kämpigt till en början, men i långa loppet tror jag den här flytten kommer visa sig vara bra och ett nödvändigt steg för min fortsatta trivsel i Peking. Jag har ju faktiskt 3 terminer till framför mig här, och jag måste se till att det blir en så trivsam upplevelse som möjligt.

Haidian nästa.

Die Mauer

Tack!

Tack till alla som gratulerade mig på min födelsedag! Jag kommer ju som bekant inte in på fejjan, men får ju fortfarande mail när någon har skrivit något. Så jag vet vilka ni är.

Tack.

Mellan-Lars

Har spenderat de senaste 10 dagarna i huvudstaden med storebror. Vi har verkligen hardcore-turistat - Klivit upp åtta varje morgon och kommit hem först vid tio elva-tiden.

För mig var det särskilt kul att återbesöka förbjudna staden och muren, vilka jag senast såg för tre år sedan då jag var här första gången. Båda var skitbra. I förbjudna staden spenderade vi en hel dag, från 9 till 5, och såg nog i stort sett allt. Hela tiden i sällskap med vår audioguide, Klara, som jag verkligen INTE rekommenderar framtida besökare. Den automatiska guiden går ibland igång innan man kommit fram till stället den pratar om, samtidigt som den ibland inte går igång alls. Men, detta till trotts hade vi ett jäkligt bra besök.

Vi gjorde även Jinshanling till Simatai-delen av kinesiska muren, vilket var grymt. Där, uppe på muren, träffade jag även min gamla jobbarkompis Fredriks kusin från Haninge, och påmindes igen av hur liten världen numera är.

Nu i veckan ska jag flytta över till västra delen av staden, till Renmin University i Haidian-distriktet. Till en början tänkte jag bosätta mig i studentrummet som jag får bo gratis i tack vare stipendiet, men så fort jag får tid och energi tänkte jag nog ändå ge mig ut på jakt efter en egen lägenhet. Under mitt ett och ett halvt år har jag samlat på mig en del saker. Mer än vad som riktigt får plats i ett litet studentrum...

För övrigt har jag hittat nya sätt att blogga på, och numera kan jag även kolla på youtube! Dessvärre (eller kanske inte) kommer jag dock fortfarande inte åt fejjan.

Dina händer...

...är fulla av blommor.

Är smått besatt av detta videoklipp:

http://www.youtube.com/watch?v=w2WdlZH_PLE

Ensam utlänning

Så, jag fick veta i eftermiddags, när jag gick till kontoret på Renmin University för att fixa nytt visum, att jag är den enda utlänningen som ska läsa det här master-programmet. Mina klasskompisar kommer alltså att vara kineser. Inte riktigt vad jag väntat mig.

De har tydligen haft "Teaching chinese to Speakers of Other Languages" redan sedan två tre år tillbaka på universitetet, men i år är första gången de låter en utlänning läsa det. Vete fan hur det här ska gå alltså. Jag har bara läst en bok på kinesiska någonsin, och det var inte utan stor ansträngning, och nu ska jag plugga helt och hållet på kinesiska...

Oh well, fick en stor och välbehövd självförtroende-boost idag när jag tog en taxi hem från Mikala i alla fall och sög i mig alla komplimanger från taxichauffören. Även om jag vet att det räcker med att man säger "Ni hao" för att de ska gå igång...

Kinesiska är svårt

Roligt:
http://www.lostlaowai.com/blog/learning-chinese/confessions-of-a-chinese-language-student/


För övrigt, pga blocken i Kina av blogspot, så bloggar jag numera genom att skicka mail till en adress som är kopplad till bloggen. Det är därför inläggen kanske inte ser riktigt lika tjusiga ut nu som de gjorde förr i världen. Förstår att det här är något ni alla har gått och grubblat över...

Shanghai 2 och tyfon

Vi var supertrötta dagen efter Kunshan när vi kom tillbaka till Shanghai. Spelningen gick väl rätt bra, men det var inte mycket energi. Och inte mycket publik.

Shanghai präglades annars mycket av skit. Alla utom Lina fick jäkligt risiga magar, vilket i ju för sig kanske inte spelade in lika mycket på upplevelsen av staden som det ständigt återkommande reget. Det regnade varenda gång vi hade spelning under hela resan! Och mycket där i mellan. Men vi hade det jäkligt bra ändå. Jag gillade den relativa renligheten i staden och den roliga arkitekturen (en blandning av kinesiskt och västerländskt). Shaanxi lu och Maoming lu och områdena där omkring var mysiga att strosa omkring i. Vi var uppe och kollade på den hissnande utsikten från Kinas högsta byggnad - Jinmao Tower. Jag besökte ett museum över de gamla shíkùmén-byggnaderna (http://en.wikipedia.org/wiki/Shikumen).

Japp, jag gillade Shanghai och ser fram emot att åka tillbaka någon gång.

Det blev inget Hangzhou den här gången. En tyfoon kom i vägen, så vi tog första bästa plan upp till trygga Peking igen istället.

The Whales Bar, Kunshan

Kunshan var grymt. Bästa spelningen av alla. The Whales Bar, som vi spelade på, drivs av en eldsjälv vid namn Dà Shù (Det stora trädet). För 10 år sedan bodde han på gatan. Han upptäckte dock att han kunde försörja sig genom att spela populär musik för folk på barer, och tjänade på så vis ihop tillräckligt med pengar för att öppna en pytteliten bar med livemusik, så liten att scenen tog upp 30% av utrymmet! Den har gått så bra att han nu har kunnat öppna det här nya stället som vi spelade på, vilket är jäkligt stort och flådigt.
Kunshan är känt för att ha gått väldigt bra ekonomiskt på senare år. Vad jag förstår handlar det mesta just om ekonomi i staden, dåligt med kultur, och jag tror nog det kan bli svårt för Stora Trädet att finna publik där till sitt "Livehouse", som de kallar det i Kina. Jag önskar honom dock all lycka.

En jobbig grej med ägare av liveställen i Kina är att de ofta tycks öppna ställena mest för att få spela själva. Efter vår spelning i Kunshan drog så också mycket riktigt Stora Trädet och hans kassa coverband igång och lirade. Den här kvällen var vi dock helt och hållet på humör för hela den grejen (vi hade haft det ganska fint backstage med grattis dricka) och stog framför scenen och dansade oss igenom halva spelningen. Det var storslaget. Och det allra bästa var när två tjejer iklädda Kalle Anka- och Mimmi Mus-dräkter i fylledimman runt midnatt dök upp på dansgolvet. Alltså, det var så otroligt bissart, och rankar helt klart in på någon slags lista över de euforiskt lyckligare stunderna i mitt liv.

Vi drack jättemycket öl, báijiu och tequila, och dagen efter vill jag helst glömma.

Shanghai

Bra spelning igar i Shanghai. Forsta gangen alla ar friska och pa scen. Det blev trubbel i Nanjing och spelningen stalldes in, da min bokare hade strulat till det. Irriterande. Men igar var som sagt bra, och idag ska vi till Kunshan och gora en valbetald spelning. Jag ar redan pa tagstationen och ska aka dit lite innan de andra och gora en radiointervju. Imorgon ar sista spelningen som aven den ar i Shanghai. Efter det tankte vi dra till Hangzhou (se blogginlagg fran juli forra aret) och softa i typ 2 dagar innan vi aker tillbaka till Peking.

For ovrigt gillar jag Shanghai skarpt just nu och borjar tanka att det nog egentligen vore battre for mitt psyke att bo har i stallet for i Peking.

 

Oh, och jag kom in pa Renmin Univerity!

2 Kolegas

I lördags på 2 Kolegas blev det en spelning utan Våldet, men med Danne denna gång. Spelningen var bra och rätt kul och följdes av en full on-karaokekväll. Danne är frisk nu och Våldet verkar vara på bättringsvägen.

Kidsen åkte iväg till Förbjudna staden alldeles nyss för lite last minute-turistande, och jag har iTunes på shuffle här hemma och försöker packa. Jag tror många T-shirts är nyckeln till en glad turné. Det är högsommarvärme och man svettas som en gris när man går utanför dörren. Nere i Nanjing och Shanghai-området kommer det dessutom vara fuktigt som sören. Mm, många T-shirts är nyckeln.

Ikväll bär det av mot Nanjing där vi har spelning imorgon kväll.

Mao Livehouse bild

http://www.douban.com/artist/thebigpicture/album/17826236/

Snurrig start

Strulig dag igår. Vi råkade alla sova till sent på eftermiddagen pga jetlag. Halva bandet kommer för sent till soundcheck. Dödshungriga. Danne har hög feber och ont i lungorna och åker till sjukhuset. Vi soundcheckar med Våldet på trummor. Funkar helt okej. Sångljudet är en enda röra. Danne meddelar att han mår för dåligt för att genomföra spelningen. Vi letar efter replokal för att repa in Våldet på trummor. Det börjar ösregna. Ingen replokalstid som funkar. Vi sätter oss i logen och repar. Fernanda dyker upp med mat och räddar förmodligen kvällen för mig åtminstone.
Och när det blev dags att spela så gick allting trotts allt skitbra. Våldet var grym bakom trumsettet och det var en jäkligt kul spelning. Sålde rätt bra med skivor trotts att det var väldigt lite folk.
Våldet insjuknade även han på kvällen. Var på sjukan och fick, precis som Danne, starka mediciner, vilka enligt uppgift annars kan användas för behandling av bl.a. mjältbrand (!). De grejjerna verkar funka bra, för Danne mår redan bättre, och Våldet verkar också vara under kontroll. Imorgon ska de få svar från doktorn på deras blodprover. Hoppas det inte är något allvarligt. Sannolikt är det inte svininfluensan i alla fall sa doktorn.
Vi får se hur det blir på spelningen imorgon. Danne tror han kan spela, men kanske blir det en trumlös spelning. Hur som haver så blir det nog bra.

Mao Livehouse

Spelning ikväll med kidsen i TBP på Mao Livehouse i Peking. Kinapremiär för bandet! Det känns rätt stabilt. Hoppas bara det kommer folk.

I övrigt har det hitills varit två sköna dagar nu med dem här. Vi har hängt mycket här ute i mina kvarter, ätit god mat, knallat omkring, druckit Qingdao, de har shoppat lite. Bra start på 2 veckor av spelande och turistande. Schemat ser ut såhär:

30/7 Mao Livehouse, Beijing
1/8 2 Kolegas, Beijing
4/8 古堡酒吧, Nanjing
6/8 育音堂，Shanghai
7/8 The Wheal Bar, Kunshan
8/8 现场酒吧, Shanghai

Trum- och klocktornet

Den här låten är inspelad -94 tror jag, och inte på 80-talet som det står på youtube. Hé Yǒng (何勇) sjunger om trum- och klocktornet, där han bodde på den tiden. Detta är också ett av mina favoritområden i Peking. Ett område med den gamla och nya generationen Pekingbor sida vid sida. Här kan man se gamlingar sitta och lira kinesiskt schack på gatan, och vid sidan om dem samtidigt långhåriga hårdrockare som sitter och solar på sina fenderkopior. Här hänger många av de som är aktiva i pekings musikscen, och här ligger också en jäkla massa musikaffärer. På senare år tycks det också ha blivit ett nytt turiststråk i Peking med alla sina mysiga kaféer och barer inpackade i de små gränderna.

Jag tror att när jag väl flyttar hem till Sverige för gott, så kommer det här bli en sån video som jag kommer titta på och bli grymt nostalgisk.

Turnébilder

Den nya flådiga tågstationen i Tianjin. Glänsande ren.

Radiointervju i Nanjing. Det var en vaaarm dag.

Thumbgirl i Nanjing.

Efterfest i Nanjing.

Utanför stället vi spelade på i Shanghai.

Snart soundcheck i Shanghai.

Ledig dag och de här två visade oss runt i Shanghai. Nästa år är det World Expo i staden, varför det är byggnadsställningar precis överallt. Lite som Peking inför OS.

Random bilder

Min kompis Vicky tog examen och fick ha på sig häftig examensutstyrsel.

Midsommarstång in the making. Den vertikala delen var traditionsenligt en plastjulgran.

Världens skönaste baozi-man.

3 vänner, 3 baozi's, i baozi-huvudstaden Tianjin.

Några av mina koreanska klasskompisar på en "ölgård" i mina kvarter.

Ännu en termin till ända!

Peking - Stockholm

Mitt flyg från Peking till Stockholm via Helsingfors igår blev inställt. Vet inte varför. Blev ombokad till idag.

Mitt flyg från Peking till Helsingfors idag var mer än två timmar försenat, så jag missade mitt transferflyg till Stockholm.

Nästa flyg till Stockholm var inställt. Vet inte varför.

Nu sitter jag och väntar på nästa flyg som går om 2,5 timme.

Har fått presentkort så jag kan köpa mat och kaffe, och till min stora glädje kan jag surfa trådlöst och gratis.

Tebax

Någon vecka innan tjugoårsjubileet av händelserna på Himmelska fridens torg blockerades blogspot, twitter, youtube och flickr här i Kina, och det är därför jag inte har skrivit här på ett tag, även om jag velat. Nu har jag dock hittat sätt att ta mig in här igen även om det är blockat!

Så, två månader i korthet:

Jag ska försöka ta mig in på en master-utbildning till hösten. Detta hade jag inte en tanke på tills för lite mer än en månad sedan, men tanken väcktes av att jag under en lång tid har varit jäkligt trött på att bara plugga språkkurser. Det blir jäkligt enformigt och tradigt, och på sätt och vis känns det som att man inte lär sig någonting riktigt. Därför tänkte jag att jag skulle försöka ta mig in på en master-utbildning som hålls på kinesiska, mest som ett annat sätt att plugga språket på.

Programmet jag först hade siktat in mig på var på 3 år och utbildar de som i framtiden vill jobba med att lära ut kinesiska (något som jag i kombination med annat har planer på att göra). 3 år är dock längre tid än vad jag känner att jag orkar med, så jag tänkte först bara läsa programmet i ett år och sedan hoppa av. Mest som ett annat och roligare sätt att plugga språket på.

För att komma in på programmet behövde man klara nivå 7 på HSK-provet (ett prov för att kolla din kinesiskanivå), vilket är skitsvårt. Men jag tänkte att det finns ju inget att förlora på att testa. Så den senaste månaden har jag pluggat hårdare än på väldigt väldigt länge. Förmiddag, eftermiddag och kväll. Det var kämpigt men också jäkligt givande.

Jag skrev provet här om veckan, och det gick helt okej. Lyssningsdelen och grammatikdelen var inga problem. Läsdelen var rätt svår men gick helt okej, och den sista delen, som går ut på att välja rätt ord och sätta in i meningar, var skitsvår och gick inget vidare. Vi får se vad det blir för resultat...

Men faktum är att det inte är viktigt längre, då jag här om veckan sprang på ett annat master-program utan krav på HSK-resultat! Och dessutom är detta program, som är ett samarbete med Konfuciusinstitutet, endast på 2 år, och man erbjuds ett fett stipendium! Den sista av de fyra terminerna är dessutom ämnad för praktik och kan göras i Sverige, så i praktiken är det bara 3 terminers studier.

Programmet finns endast på mitt nuvarande universitet och på Renmin University. Jag har sökt båda och hoppas på Renmin, då det vore fint med lite miljöombyte. Renmin University är dock ett av de bästa i landet, så det kan bli svårt att ta sig in där. Vi får se. Svar får jag först i slutet på Juli.

Den senaste månaden har i stort sett bara bestått i att förbereda dessa ansökningar och plugga inför HSK-provet... Allt det är klart nu, och jag går bara och väntar på reslutat.


Sista helgen i maj och första helgen i juni hängde jag med min vänner i kinesiska bandet Thumbgirl på delar av deras Kinaturné. Första helgen spelade vi i Peking och Tianjin, och andra helgen spelade vi i Nanjing och Shanghai. Det var kul som fan! Ingen av dem pratar någon engelska så det var lite kämpigt ibland. Att prata med folk en och en är inga större problem, men när man pratar med flera kineser i grupp går det genast mycket fortare och det blir stimmigare, och jag hänger inte riktigt med längre... Men det var ändå en kul resa och kul spelningar.

Jag har massor av bilder jag skulle vilja lägga upp, men i och med blogspot-spärren så går det inte riktigt för tillfället... Någon som vet hur man väljer att göra blogger i endast enkel HTML-version?? Det försvinner knappar när man använder prxys...

Nu peppar jag för att komma hem till Sverige på söndag och för att få med mig stora bilden-bandet över till Kina för turné i augusti!

Majlovet

Det bestämda antalet lovdagar har i år omfördelats något, vilket bland annat har lett till att majlovet kortats ner från en veckas ledigt till endast en ledig fredag. Detta blev förstås inte särskilt uppskattat hos oss studenter, särskilt inte de som redan hade bokat semesterresor eller hemresor innan nyheten om kortare lov kom.

Jag har dock haft ett grymt bra lov! Det började med födelsedagsfest (min första riktiga hemmafest sedan gud vet när) hos min holländske vän Filip, som bor längst upp i ett hööögt hus söder om campus. Det var packat med folk, báijǐu, drinkar och galenskap. Efter det var vi några som drog vidare till ett karaokeställe där vi hade en rejäl session fram till ungefär 6 på morgonen.

På fredagen var jag ensam men stark på Strawberry Music Festival. Det regnade på morgonen, så det var inte lätt att få med någon, men jag hade inget bättre för mig, så jag åkte, och lagom tills jag kom dit upphörde regnet, och det visade sig bli en superfin dag att strosa omkring och kolla på band. Tyvärr ställde Xiu xiu in pga sjukdom.

På lördagen var jag hembjuden till min engelskastudent och hennes man på middag. Vi gjorde dumplings, de visade mig sin kalligrafi, vi drack báijǐu och hade en riktigt trevlig kväll. Efter det åkte jag och mötte Hanna och gänget på den fantastiska thai-restaurangen Purple Haze vid Worker's stadium för att fira Hannas födelsedag i förskott. Sedan blev det en tur till billiga haket Nanjie och 10 kuai's drinkar.

På söndag var det strålande solsken och det var inga problem att få med sig folk till festivalen. Chris hade varit på kinesiskt bröllop på dagen och druckit báijǐu med "gangsters", enligt egen utsago, och var följdaktligen kalasfull. Man kunde köpa bunkar med mohitos och billig öl på området, så jag var snart ikapp honom (hatten och fylleminen på nedanstående foto är dock endast där för att spexa till fotot, promise).

Mohito!

Sjukt bra spelning!

De här grabbarna verkade inte riktigt fatta vad dealen var med allt det här oljudet...

Festival

Jag är grymt peppad på det här:

En dag i Ritan-parken

I lördags spenderade jag eftermiddagen i Rìtán-parken 日坛公园 med Chris, Tabea, Guō Wéi och Christina. Det var en riktigt bra park. Vi kickade fjäderboll, spelade lite pingis och klättrade väg. Men det roligaste var ändå att snacka med gamlingarna.

Speciellt en gubbe var rolig. Han ville lära mig diverse kung fu-grepp, och även hur man tacklar bort någon som trampar på ens fot på tunnelbanan. Jag träffade även en annan gubbe, som numera var engelskalärare, men som förut hade jobbat för staten och rest runt en massa i världen. Han hade varit i både Stockholm och Göteborg, och han påstod att han besökt totalt ungefär 100 länder.

You know you've been in China too long when...

Hittade nedanstående lista på en viss ansiktsbok alldeles nyss och tyckte den var så otroligt rolig att jag måste dela med mig lite! Det roliga är att det mesta är så otroligt sant, om än ibland lite överdrivet. Har man levt här ett tag kan man nog relatera till det mesta. Kanske är det inte lika kul för er, men ändå... Den säger hur som helst en del om det Peking jag lever i.

Listan är väldigt lång, 1-367, så jag plockade ut de jag tyckte var roligast, mest sant eller som jag relaterar mest till.

You know you've been in China too long when...

9. You enjoy karaoke.
10. You walk backwards in the park listening to a transistor radio.
11. The China Daily is your source for hard hitting, fast breaking, investigative journalism.
17. All white people look the same to you.
19. Open spaces make you nervous.
20. You find state-employed retail staff helpful, knowledgeable and friendly.
21. People with bright white teeth look frightening to you.
22. You no longer need tissues to blow your nose.
23. Other foreigners seem foreign to you.
24. You find yourself exiting a major highway...on your bike.
28. Any discomfort causes you to think there might be something wrong with your 'Qi'.
29. Your body no longer accepts dairy products.
30. You draw characters on your hand to make yourself understood.
31. You ask people in what animal year they were born.
34. Squatting becomes your favourite position, anytime, anywhere.
35. You think a 30 year old woman who carries a Hello Kitty lunch box is cute.
36. You can't put a proper sentence together in your native language.
40. Your building's security guard is 4 times older than the building itself.
41. It's OK to throw rubbish, including old fridges, from your 18th-floor window.
43. You believe that pressing the lift button 63 times will make it move faster.
45. You know it is useless to protest when the lady at the supermarket check-out wraps one toothbrush in 6 plastic bags.
47. You aren't aware that one is supposed to pay for software.
62. You believe that the cure for all ailments is to drink more water.
74. You are no longer flinching every few seconds in a Taxi ride.
97. You have a pet bird...which you walk
106. You stop at the top or bottom of an escalator to plan your day.
107. It becomes exciting to see if you can get on the lift before anyone can get off.
113. You find that it saves time to stand and retrieve your hand luggage while the plane is on final approach.
116. You believe everything you read in the local newspaper.
118. You have developed an uncontrollable urge to follow people carrying small flags. (refererar till kinesiska turistgrupper, vilka alltid leds av en turistguide med flagga och mikrofon på alldeles för hög volym)
123. You are not surprised when three men with a ladder show up to change a light bulb.
135. When shopping at Carrefour some laowai (västerlänning) stares you down for catching you looking into his basket while you wonder to yourself what laowai's eat.
146. In a meeting you say everything will be 'wonderful' and give no details.
147. You forget that the other person needs to finish speaking before you can start.
150. You start to watch CCTV9 and feel warm and comforted by the governments great work.
184. You start cutting off large vehicles on your bicycle.
195. You go to the local shop in pajamas.
209. You stop wearing long thermal underwear on May 1st no matter what the temperature is.
216. When you think it's alright to stick your head into a stranger's apartment to see if anybody's home.
225. Looking at a dog makes you hungry.
252. It has been at least 18 months since you used the word "tacky" to describe anything.
267. You don't recognize a bowl of chicken soup unless there are feet and a head in it.
285. Drilling on the walls in the wee small hours in the morning is
considered acceptable behavior.
286. You get offended when people admire your chopsticks skills.
287. You compiled a 3-page list of weird English first names that Chinese people of your acquaintance have chosen for themselves.
288. Your collection of business cards has outgrown your flat.
291. You and a friend get on a bus, sit at opposite ends of the bus, and continue your conversation by yelling from one end to the other.
295. You cannot say "Call me." without making a pretend phone with your fingers and sticking to your ear.
305. You don't blink an eye when a complete stranger wants to take a photo of you with his family.
306. You eat soup with chopsticks.
309. You are accustomed to seeing people's heads popping up and down in the VCD you are watching.
315. The smell of "stinky Tofu" doesn't faze you anymore.
318. You can open and hull sunflower seeds with your tongue.
321. You have ten different responses to the question, "Do you like China?"
328. You call home and your family tell you to speak faster and stop correcting their grammar and pronunciation.
330. You eat cake with chopsticks.
333. You answer 'Into what?' when people say China is developing.
334. You convince yourself that it doesn't matter how dirty the cooks' hands are, cooking will fix it.
348. Everyone wants to be your friend - all you have to do is teach them English for free.
349. Everyone wants to teach you Chinese by speaking to you in English.
350. Your Chinese lessons consist of 50 words your teacher wants to know the English meaning of.
354. Groups of people find it fascinating to watch you buy an orange at a fruit market. Commentary is provided in case some people don't know exactly what's going on.
355. You have no qualms that someone who thinks you're stupid and gullible has total control over your life.
366. You no longer expect the truth.
367. You can use "face" as a weapon.

Skräp 垃圾

Med tanke på att Kina har en 5000 år gammal sammanhängande kultur kan man ibland tänka, att det är märkligt att de inte har kommit längre än de har. På senare tid har jag mest tyckt att allt är fel med det här landet och har varit väldigt besvärad av det.

Särskilt stör jag mig på den kinesiska populärkulturen, vilken är hopplöst ytlig, oinspirerad och idéfattig. Den finns här endast för att generera pengar, och folk som jobbar med musik, TV och radio verkar inte ha några kreativa ambitioner alls. För allt de gör är skit. Jag har ett TV-utbud på ca 20 kanaler här hemma hos mig - alla kinesiska - och när jag flippar runt på dem är det följande typer av program som klart dominerar: Såpor, historiska dramer, shower à la typ "tur i kärlek" eller den där gamla talkshowen med Adam Alsing, och enorma musikprogram i stil med Melodifestivalen där 95% av låtarna är powerbalader. Och allting är så B...

Nu kanske du tänker att jag ju beskriver precis samma situation som vi har i Sverige, men kompis, du har inte sett någonting ännu...

Dessutom, i Sverige känner jag att jag kan hitta andra kanaler för att komma runt skräpkulturen. Det finns tidningar som skriver om annan musik än den ytligaste tonårspopen, och public service-TV och radio erbjuder också något annat än reklamkanalerna. Och så har vi teater i Sverige.

I Peking finns det med alla klubbar och replokaler goda förutsättningar för en alternativ musikscen att gro, vilket den också gör. Men den suger! Teater finns knappt inte, och den som finns förstår jag inte med mina knappa kinesiskakunskaper...

Jag är kort sagt svältfödd på bra kultur, och det är skitjobbigt!

Det handlar förstås om en så enkel sak som att man gillar olika saker. Jag vet. Och jag vet att det finns ett antal miljoner människor här som tycker att kinesisk populärkultur är grym (även om samtliga mina kinesiska kompisar håller med om att kinesisk TV är rätt kass).

Och så är det ju förstås också så att min kinesiska fortfarande är för dålig för att jag ska kunna hänga med i vad de säger på TV. Så det skulle kunna vara så att programmen ändå är något bättre än vad jag förstår att de är. Men det tror jag inte.

Jag har nog tills nyligen tänkt när jag hört den tidigt-90-talsdoftande populärmusiken här, att de försöker göra något som låter mer modernt, men misslyckats. Men faktum är nog att de helt enkelt gillar det där gamla sliskiga soundet och inte vill ha något annat. Jag önskar mest bara att jag kunde hitta ett alternativ för mig.

Jag måste dock ge kineserna en sak: De kan göra film. När man tänker på kinesisk film så kanske man först kommer att tänka på Hong Kong-action, kung fu eller nyare snygga filmer som Hero och Crouching tiger hidden dragon. Jag är inte särskilt förtjust i någon av dessa genrerna, men har funnit att det görs en hel del annan bra film här. "Att leva", "One and one", och "If you are the one" är några favoritfilmer.

Avslutligen vill jag också säga, nu när jag har spytt ur mig så mycket galla över kinesisk media, att när man är peppad och allmänt nöjd med tillvaron, så bekommer sådana här saker en inte så mycket. De kan till och med i vissa sällsynta fall vara lite charmiga. Men om man redan har lite hemlängtan, har lite mycket att tänka på i vardagen, och helt enkelt inte är helt på topp, så blir de plötsligt väldigt stora och viktiga.

New cumberland blues

Kolla in nedanstående klipp från Chris födelsedag och kolla särskilt när vi spelar Grateful Dead-låten ca 13 minuter in i klippet!

http://www.netfm.com.cn/jcsp/jcmszx/200902
(Funkar kanske inte med Firefox)

Min mick fungerar inte de första minuterna, och elgitarren hörs inte så mycket, vilket är lite irriterande, men ändå. Vill du se bilderna vi pratar om så finns de här.

Lite om den stora bilden

Idag var jag i egenskap av The Big Picture med på radio (China Radio International), där jag spelade några låtar och blev intervjuad. Jag gillar att prata om mig själv!

Här kan du se en video från en spelning förra helgen.

Censur

Jaha, nu tycker Hu Jintao och gubbarna att jag inte ska få kolla på Youtube längre. Undrar om det är av samma anledning som Svt Play också har funkat dåligt idag? Hur som helst så känner mig jäkligt blåst, eftersom jag nylig investerade i en något dyrare och snabbare internetuppkoppling, som nu inte är till någon större nytta.

Dagens Nyheter

Post-sauna

Elementen verkar vara avstängda nu.

Eftermiddagsspelning i Chaoyang Soho

Inomhusvärme och fenomen

I Kina får man inte bestämma själv när elementen ska vara på och av, samt hur varma de ska vara när de är på. Om jag fick bestämma så hade elementen för det första varit på mycket lägre värme hela den gångna vintern, då det har varit så varmt att full påklädnad innomhus varit något outhärdligt, och för det andra så hade jag stängt av elementen för länge sedan.
Nu när våren är här på riktigt kan det bli helt sjukt varmt i lägenheten, som t ex i förrgår då det var 25 grader ute, och elementen stod och ångade på som vanligt.

Inomhus går jag dessutom och dras med en ständig statiskt elektrisk laddning! Det är sjukt obehagligt. Så fort jag rör något av metall får jag en stöt. Inte hela tiden, men väldigt ofta. Alldeles nyss trodde jag att jag hade pajat datorn. Jag fick en dunderstöt då jag rörde tangentbordsmusen på min MacBook, och sedan funkade varken mus eller tangentbord! Tack och lov fick de nytt liv efter en omstart av datorn. Rysare.

Ikväll smäller det.

Trött

Först tyckte jag att det här med att jag endast har lektioner på förmiddagen var en bra sak, eftersom det lämnar hela eftermiddagen fri till att göra annat. Men nu har det blivit så att jag mest slappar på eftermiddagarna, då jag är så jäkla trött efter att ha gått upp så tidigt. Det kan också vara så att jag har lite svårt att gå och lägga mig i tid...

Det händer sig allt för ofta så, att jag framåt kvällen råkar hitta något coolt youtube-klipp som tar sjukt lång tid att ladda, men som jag bara inte kan släppa. Så sitter jag där och väntar. Väntar på att det ska ladda klart.

Jomen så är det ju: Det är Youtubes fel att jag inte orkar koncentrera mig på lektionerna.

Mina kvällars soundtrack

Ovanför mig bor någon som i stort sett varje kväll övar gǔzhēng 古筝. Det hörs ganska väl och är ett riktigt mysigt inslag i min vardag! Jag undrar vad det är för någon som spelar.

Ny termin

Imorgon drar det igång igen - en ny termin av kinesiskastudier. Det blir min tredje i Kina och min femte totalt. Jag har kommit så långt nu att jag klarar mig utan problem ute i vardagslivet, och med vissa av mina kinesiska kompisar pratar jag nästan uteslutande kinesiska. Mitt ordförråd är dock fortfarande fattigt, och om jag umgås med flera kineser samtidigt så hänger jag ofta inte alls med i konversationen. TV och radio är för svårt, och att läsa tidningar likaså, även om jag kan förstå typ vad de snackar om.

Jag ser fram emot att återse gamla vänner imorgon, men även att se vad det är för nya personer som har dykt upp. Jag välkomnar även en vardag av rutiner och måsten efter en sån här lång tids ledighet.

Det som upptagit mina tankar den senaste veckan har dock inte varit skolstart eller kinesiskastudier. Imorgon är nämligen även början för något helt nytt för mig: Jag ska börja lära ut engelska.

Varje tisdag eftermiddag kommer jag ha två klasser à 20 ungdomar, 13-14 år gamla. Min lektion kallas "Oral English" och är förberedande för ett slags engelskatest som heter BETS (Beijing English Testing System). Eftersom jag aldrig tidigare har lärt ut annat än gitarr så är jag lite nervös... Men det kommer nog gå bra. Hoppas det är bra kids bara.

Eftersom en av mina framtida planer är att lära ut kinesiska, så blir detta en jäkligt bra merit och erfarenhet. Dessutom, i dessa finanskrisens tider, så är det en jäkligt nice extra inkomst.