Det kändes nästan som att resandet på sätt och vis var lika bra (eller bättre) för min kinesiska som att gå på lektioner. Jag träffade så jäkla mycket kineser hela tiden som var ivriga att prata med utlänningar, och de kunde dessutom oftast ingen eller väldigt lite engelska, så man kunde liksom inte fuska. Jag pratade lätt mer kinesiska om dagarna under resan än vad jag gör i Beijing. Den kinesiska studiemetoden vad det gäller språk går tyvärr mer ut på att plugga bok än att faktiskt öva att använda språket... Jag har därför ett antal "språkpartners" som jag träffar varje vecka och snackar halva tiden kinesiska halva tiden engelska med. Men det bästa vore kanske ändå att alltid vara på resande fot...
Igår träffade jag en grabb från Danmark som hade pluggat kinesiska i 4 månader. Han var helt jäkla ybersocial och otroligt pratglad - pratade länge och väl med taxichauförer om deras kärror, vad de drack för té, om de hade mycket kunder osv. - och han var därför sjukt bra på kinesiska för att ha pluggat så kort tid. Själv är jag nog lite för trött... Kan dundermängder kaffe vara genvägen till flytande kinesiska månne?
Imorgon ska jag träffa Yao Rui som var min språkpartner i Sverige förra hösten och som precis har återvänt till Peking. Hoppas hon tycker jag har gjort framsteg.
Igår träffade jag en grabb från Danmark som hade pluggat kinesiska i 4 månader. Han var helt jäkla ybersocial och otroligt pratglad - pratade länge och väl med taxichauförer om deras kärror, vad de drack för té, om de hade mycket kunder osv. - och han var därför sjukt bra på kinesiska för att ha pluggat så kort tid. Själv är jag nog lite för trött... Kan dundermängder kaffe vara genvägen till flytande kinesiska månne?
Imorgon ska jag träffa Yao Rui som var min språkpartner i Sverige förra hösten och som precis har återvänt till Peking. Hoppas hon tycker jag har gjort framsteg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar