Domedagen, en ny vän och ett kärt återseende

I morgon ska jag skriva prov! Detta för att de ska se på vilken nivå jag ligger, så de kan placera mig i en lämplig klass. Det finns tre nivåer, och det jobbiga för mig är att jag tycks ligga någonstans mellan nivå ett och två. Det står alltså mellan att börja i en klass som kanske är aningen för svår eller en som börjar från scratch...

Känns lite nervigt, men det inte så mycket jag kan göra annat än att gå dit och göra så gott jag kan. Men är det så att jag precis missar nivå två, så ska jag nog försöka överklaga och se om jag åtminstone kan testa den svårare klassen.

Snålt med endast tre nivåer...

Idag kom en svensk tjej hit som heter Åsa. Hon har precis som jag kommit hit genom företaget Sinovum, och vi har haft lite kontakt tidigare. Fick göra ett massivt tolkningsarbete åt henne när hon skulle fixa lägenhet och sånt, då hon inte kan ett ord kinesiska ännu. Inte helt lätt, men det gick.

Träffade även Hanna, min gamle transsibiriska järnvägen-vän, igår! Riktigt kul. Hon volontärarbetar som engelskalärare för små barn här. Hon har vart här i en månad nu och har redan panik över att hon bara har fyra månader kvar! Låter lovande. Så nu funderar hon på att fölänga sin vistelse med lite studier eller ytterligare lärarjobb. Sjukt bra att vi har hamnat här samtidigt.

Håll en tumme för mig i morgon! Eller ja, det blir klockan halv tre på natten för er. Ställ klockan.