Jag, Fiona och Badr.
De goda människorna på "Hanban", den institution som ger mig och mina klasskamrater våra stipendiepengar, var här om veckan vänliga nog att ge oss gratisbiljetter till Ägget, eller "National Center for Performing Arts", som det egentligen heter. Anledningen till att det ofta kallas Ägget är att det ser ut som just ett sådant, halvt nedsjunket i marken. Det ser ganska märkligt ut där det ligger alldeles väster om Himmelska Fridens Torg. Passar inte alls in i stadsbilden.
Men inuti är det grymt tjusigt! Stort och luftigt, format som en sfär, med organiska och varma färger. Det var verkligen imponerande, och ändrade min från början ganska negativa inställning till byggnaden, som jag tidigare endast sett från utsidan.
Det är vanligtvis jäkligt dyrt att gå dit, så det var riktigt nice att få sig en gratisbiljett. Föreställningen i sig var kanske ingen höjdare: Harlem nånting nånting Singers. De sjöng en massa traditionell amerikansk musik med vikt på den svarta musiktraditionen. Ofta var det lite musikaligt, och ofta blev det ganska konstigt när de försökte skapa någon slags stämning av att vara i det cola fattiga svarta Harlem, när man i själva verket var i en flådig konsertlokal med en rakryggad kinesisk publik som klappar på ettan.
Men det var jäkligt kul att komma dit och få se arkitekturen, och jag hoppas att jag någon gång får fler gratisbiljetter dit. Hanban's stipendiepengar må vara ett gott bidrag till kassan, men några biljetter till Ägget räcker pengarna inte till...
onsdag 30 december 2009
söndag 27 december 2009
Lärare Mi
Bilder från en minilektion som jag höll! Haha... Det var ungefär som det ser ut, förvirrat men rätt kul.
fredag 25 december 2009
Kalle Anka
Min amerikanske kompis Fiona blev väldigt förundrad över svenska jultraditioner efter att ha sprungit på den här artikeln:
http://www.slate.com/id/2239252/pagenum/all/#p2
http://www.slate.com/id/2239252/pagenum/all/#p2
torsdag 24 december 2009
tisdag 22 december 2009
Holy, Holy, Holy
Hembiljetten för vintern är bokad!
På kvällen den 14 Januari landar jag i Sverige, och sedan är jag hemma fram till den 22 Februari. Ser fram emot ett lite längre Sverigebesök den här gången!
Min galna pluggperiod här börjar så smått lida mot sitt slut. De senaste veckorna har bestått i uppsattsskrivande, studerande av hur människor lär sig andraspråk, att hålla i simulerade lektioner, samt det vanliga kinesiskapluggandet. Idag höll jag i den sista lektionen och lämnade in den sista uppsatsen. Nu återstår bara att skriva en lektionsplan och att skriva en sluttenta i kinesiska.
Det är svårt att komma i någon slags julstämning här i fjärran östern. Köpcenter och en del andra allmänna platser må vara dekorerade i glitter och med tomtar och granar, och i min lägenhet må det finnas såväl glögg och pepparkakor som ljusstake och julstjärna, men det blir ändå bara inte rätt... Kina och jul hör väl helt enkelt inte ihop. Men mer än något annat, så känns det klarare än någonsin för mig att julen är en familjehögtid, och det ända sättet att fira den på är med familjen. På torsdag ska vi i alla fall fira så gott det går hemma hos Fernanda och Peng Bo med något slags juligt knytkalas, och det blir nog bra på sitt sätt.
För övrigt blåser man nästan bort i de kalla nordanvindarna som dragit genom Peking den senaste tiden.
På kvällen den 14 Januari landar jag i Sverige, och sedan är jag hemma fram till den 22 Februari. Ser fram emot ett lite längre Sverigebesök den här gången!
Min galna pluggperiod här börjar så smått lida mot sitt slut. De senaste veckorna har bestått i uppsattsskrivande, studerande av hur människor lär sig andraspråk, att hålla i simulerade lektioner, samt det vanliga kinesiskapluggandet. Idag höll jag i den sista lektionen och lämnade in den sista uppsatsen. Nu återstår bara att skriva en lektionsplan och att skriva en sluttenta i kinesiska.
Det är svårt att komma i någon slags julstämning här i fjärran östern. Köpcenter och en del andra allmänna platser må vara dekorerade i glitter och med tomtar och granar, och i min lägenhet må det finnas såväl glögg och pepparkakor som ljusstake och julstjärna, men det blir ändå bara inte rätt... Kina och jul hör väl helt enkelt inte ihop. Men mer än något annat, så känns det klarare än någonsin för mig att julen är en familjehögtid, och det ända sättet att fira den på är med familjen. På torsdag ska vi i alla fall fira så gott det går hemma hos Fernanda och Peng Bo med något slags juligt knytkalas, och det blir nog bra på sitt sätt.
För övrigt blåser man nästan bort i de kalla nordanvindarna som dragit genom Peking den senaste tiden.
måndag 14 december 2009
Konstig upptäckt
Idag när jag gick igenom anteckningsblocket som jag använt den senaste tiden i skolan, så hittade jag följande anteckning på en för övrigt tom sida i anteckningsboken:
"hur kan en liten påse som är så liten innehålla så mycket ätbart?"
Jag har verkligen inget som helst minne av att ha skrivit denna mening, och jag har ingen aning om varför den står där. Haha, jag tror nästan att jag måste ha skrivit i sömnen eller något...
För övrigt får jag lov att be om ursäkt för bristen på aktivitet här på bloggen på senare. Jag har haft galet mycket att göra, och har det fortfarande, men efter nästa vecka borde det börja lugna ner sig.
"hur kan en liten påse som är så liten innehålla så mycket ätbart?"
Jag har verkligen inget som helst minne av att ha skrivit denna mening, och jag har ingen aning om varför den står där. Haha, jag tror nästan att jag måste ha skrivit i sömnen eller något...
För övrigt får jag lov att be om ursäkt för bristen på aktivitet här på bloggen på senare. Jag har haft galet mycket att göra, och har det fortfarande, men efter nästa vecka borde det börja lugna ner sig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)